Vi har gjort allt för att överleva utan den andra, men första levnadstecknet påminner om bandet vi knutit. 

En omtumlande resa som gjorde så ont, så satans ont att man kan börja fundera om det var värt det, men hur mycket smärta jag än gått igenom så var det typ, nae de var fan värt det. 

Hur ska man kunna nå ett mål utan biljett? 

Jag gick från en sluten mussla till den jag är idag. Du gick från kall och självisk till så underbart varm och en sådan förändring är långt i från själviskt. Korten på bordet älskling, vi har redan varit på botten kom så klättrar vi upp!